HOTEL TYLÖSANDS HISTORIA

SMUGGLARNÄSTET SOM BLEV BADORT

Under 1800-talets andra hälft blev det på modet att bege sig till badorter för att koppla av och leva strandliv på sommaren. Skånska Mölle nappade snabbt på den nya trenden och blev något av en internationell snackis när det runt sekelskiftet spred sig att både män och kvinnor badade samtidigt. Quel scandal – och vips, så var begreppet ”den svenska synden” fött.

Men Halmstad och Tylösand var inte långt efter. I Halmstad fanns ett antal drivande personer som irriterade sig på att de som hade möjlighet på somrarna lämnade den aningen oglamorösa staden till förmån för mer etablerade badorter. En av dem var hovfotograf Johan Hallberg, som tyckte att Halmstad med sina fina stränder i minst lika hög grad borde kunna locka till sig besökare under sommarsäsongen. Och att det fanns pengar att tjäna på badturismen var tveklöst.

FASTNADE FÖR TYLÖSAND

Frågan var bara var man skulle förlägga själva badandet med tillhörande badhotell och restaurang. Sporrade av uppmärksamheten den stora Hantverks-, industri- och slöjdutställningen hade fått begav sig en delegation herrar i september 1912 ut mot Långenäsudden och Tjuvahålan för att reka lämplig plats.

Strax därpå rapporterade Hallandsposten lätt upphetsat att: ”De kommitterade blevo särskilt förtjusta i ett område på västra sidan av Työludden, det s.k. Tylösand. Här skulle man säkerligen kunna få till stånd en typisk västkustbadort, som både ur naturskönhets- och badteknisk synpunkt skulle kunna tåla en jämförelse, ja rent av överträffa våra övriga förnämsta badorter här på västkusten.”

Men då måste kommunikationerna mellan Halmstad och den blivande badorten lösas. På förslag var både att anlägga en landsväg som att dra en smalspårig järnväg ut till Tylösand, men det slutade med att man nöjde sig med den båttrafik som redan sedan sekelskiftet hade tagit några fåtaliga badentusiaster ut till den otillgängliga sandstranden.

DÖDSDÖMT PROJEKT

Innan dess var platsen inte särskilt glamourös. Tvärtom, området vid Tyludden och Tylösand var väldigt svårtillgängligt och frekventerades bara av fiskare och yrkessmugglare – vilket förklarar varför en av vikarna än i dag kallas Tjuvahålan. År 1870 anlade tullverket en tullstation i Tjuvahålan för att få bukt med smugglingen och samma år byggdes en fyr med tillhörande fyrvaktarbostäder på Tylön.

I hundratals år hade marken kring Tylösand betraktats som helt värdelös - ett stort ödsligt flygsandsfält utan växtlighet eller bebyggelse. Området ägdes av Halmstads stad, men låg i Söndrum kommun. Marken ansågs värdelös och projektet bedömdes av många som dödsdömt.

Men med smugglingen som ett minne blott, den växande sommarturismen i sikte och franska badorten Trouville i Normandie som förebild uppförde Johan Hallberg under 1915 Restaurang Tylösand; en vacker byggnad med tinnar och torn, restaurang med matsal samt serveringsverandor och blygsamma tio gästrum.

SUCCÉN BLI AKTIEBOLAG

Notan för bygget landar på 13 000 kr och den 31 augusti 1915 invigdes hotellet officiellt. De som misstroget har skakat på huvudet åt Hallbergs våghalsiga satsning får se sina farhågor komma på skam. Restaurangen och hotellet vid Tylösand blir snabbt en stor succé och redan året därpå byggs hotellet till med ytterligare tre rum.

Samtidigt börjar man arrendera ut tomter för att bygga små sommarhus i närheten och planera för att ombilda verksamheten till ett aktiebolag. Den processen ska dock visa sig vara en segsliten historia. I april 1917 hålls konstituerande bolagsstämma, men inte förrän den 5 mars 1920 registreras slutligen AB Tylösands Havsbad hos Kungliga Patent- och registreringsverket.

FRÅN SOCIETETS- TILL FOLKNÖJE

Fram till 1929 var det som sagt båt som gällde mellan Tylösand och centrala Halmstad – men då anlades äntligen en riktig väg och båttrafiken upphörde. Samma år arrangerades den stora Halmstadutställningen och det lilla hotellet på den stora sandstranden fick nu sitt internationella genombrott – och plötsligt hade drömmarna från 1912 blivit verklighet: Halmstad var nu på god väg att bli en alltmer populär badort.

Johan Hallberg byggde snabbt ut verksamheten med Restaurang Tylöhus och Hotell Tylöhus för att kunna ta hand om den växande skaran gäster. Sedan dess har utvecklingen bara fortsatt i ett tempo som nog ingen kunde förutse i seklets början. Det som från början hade varit ett rent societetsnöje blev snart tillgängligt för allt fler. Semestrarna blev längre och strandlivet lockade allt fler långväga gäster. Sommartider blev en angelägenhet för alla.

NORDSTRAND/GESSLE FIRAR 25 ÅR

Samtidigt som AB Hotell Tylösand firar 100 år är det också 25 år sedan Björn Nordstrand och Per Gessle sommaren 1995 tog över som nya ägare för hotellet. Den oväntade konstellation mellan affärsmannen Nordstrand och den internationella popstjärnan Gessle, som då precis hade avslutat sin andra världsturné med Roxette, visade sig vara precis den vitamininjektion som Hotel Tylösand behövde för att skriva det kanske mest spännande kapitlet i sin historia.

Så varför bestämde sig då Per Gessle och Björn Nordstrand för att ta över det aningen tröttkörda hotell som den folkrörelseägda resebyråkedjan och hotellkoncernen Reso hade drivit i flera decennier?

KÄRLEKEN TILL TYLÖSAND

Den gemensamma nämnaren var förstås de båda nya ägarnas gemensamma rötter i Halmstad, känslan för Hotel Tylösands historia – och övertygelsen om att de båda skulle kunna göra något spännande av hotellets framtid.

Ägarbytet gav omedelbart en nytänkande och högst personlig prägel på en av Sveriges få kvarvarande privatägda hotellverksamheter. Det betyder att Hotel Tylösand utöver en konsekvent satsning på modernt hotellboende med 230 rum idag är Sveriges största fotokonstgalleri med några av världens mest intressanta fotografers verk samlade på en yta av 23 000 kvm, samtidigt som det är en av västkustens mest attraktiva konferensanläggningar med 32 konferenslokaler och företagsevent året om.

ÅSA GESSLE DRIVANDE KRAFT

Bakom detta ligger självklart en kombination av starka ambitioner från ägarna och ett engagerat lagarbete från alla medarbetare på hotellet. Åsa Gessle är den drivande kraften bakom Hotel Tylösands visuella uttryck och känsla. Hon har varit med hela vägen; från storsatsningar som att skapa de nya innovativa rumskonceptens prototyper till helrenoveringen av Leif’s Bar & Grill, nya The Spa och nya Solgården – hela vägen ner till finjusteringen av minsta blomsterarrangemang eller stearinljusplacering.

Det är faktiskt ingen överdrift att säga att i stort sett allt du ser på hotellet bär Åsas signatur. De 90 kvm stora penthousesviterna med sin enastående havsutsikt. The Spa med sina träningsfaciliteter vända mot Kattegatt. De fyra restaurangerna med sina olika inriktningar. Eller den rymliga och välkomnande lobbyn. Vitt skilda utrymmen, men samma grundkänsla.

EN INJEKTION AV GLAMOUR

Inspirerad av en naturlig och harmonisk designstil där dämpade färger och genomgående inslag av trädetaljer skapar en stilfull, varm och trivsam miljö, inleddes en stilrevolution som snabbt lyfte Hotel Tylösand till en nivå som gav hotellet en intressant egen profil.

Genom att vidga alla fönster mot stranden släpptes havet och den unika naturmiljön in i huset, som därmed fick ett ständigt närvarande och föränderligt konstverk. Sedan följde en uppdatering som har pågått i mer än två decennier och inte visar några tecken på avmattning.

ÖVER HUNDRA ÅR AV KÄRLEK

Med fyra innovativa och högklassiga restaurangkoncept, ett branschledande spa och en fullbokad konsertkalender under sommaren är det ingen överdrift att säga att Hotel Tylösand bjuder på upplevelser som du faktiskt bara hittar här.

Hotel Tylösands drygt hundraåriga förvandling från ett dödsdömt projekt på en otillgänglig kustremsa till dagens högenergiska hotell- och konferensanläggning med spa, nattklubb, liveframträdanden, konstgalleri, restauranger och barer är ett stycke svensk historia som kanske lever starkare i nuet än någonsin. Inte så illa av en plats som en gång bara lockade till sig fiskare och fula fiskar.

läs mer